Oj, oj, oj. Det har faktiskt hänt lite saker. "I ditt liv?!" -tänker ni nu. Men ja, det är faktiskt sant. Egentligen inget speciellt, men lite olika och annorlunda situationer hände igår. En bra, och en dålig.

Den bra saken som hände igår.
Jag arbetade ju kvällspasset igår. Det betyder att jag är ledig på förmiddagen. Det är skönt tycker jag. Men jag tittade då och då ut genom fönstret för att med tankeförmåga försöka få väck all snö på min bil. Jag misslyckades. När jag väl kom ut var den full med snö ändå, så det var bara att börja borsta den. När jag kommer fram till bilen står två stycken killar från Samhall på parkeringen. De hälsar glatt (som vanligt) och jag hälsar tillbaka (som vanligt). Jag sätter mig i bilen och startar den. När jag sedan går ut för att börja borsta, ser jag något i ögonvrån. Jag tittar lite mera och ser att den ena Samhall-killen tar sin stora borsta och borstar min bil. "Inte ska du behöva borsta med den där lilla" säger han. Hur snällt är inte det då? Jag kom till jobbet med ett stort leende på läpparna kan jag lova.

Den dåliga saken som hände igår.
När jag kör ifrån jobbet så säger Bengt till mig att polisen är utanför och cirkulerar så jag är beredd på det. Det är jag. När jag kör ut från parkeringen ser jag deras lilla gömställe. Jag fortsätter köra och helt plötsligt är de bakom. "Blinkar de på mig?" tänker jag. "Eller var det bara guppande i snön som gjorde det?". Svårt att avgöra ibland kan jag tycka. Jag fortsätter ut på den skottade vägen. Där ser jag tydligt hur de blinkar på mig. Jag tänker att nästa avfart är mot sjukhuset så jag blinkar ditåt. När jag börjar bromsa och blinka, ja, då sätter de igång blåljuset! Hur kul är det då? "Hej, uppmärksamma den rosa bilen lite extra, hon är kriminell" -tror jag alla tänkte. Jag blinkar in mot parkeringen och parkerar. Hela tiden har de blåljuset på. Även när jag stängt av bilen och under hela min konversation med den oerhört otrevliga polisen är blåljuset igång. De har redan spärrat alla flyktvägar för mig liksom, så varför? Varför fortsätter de blinka då? Är inte det ganska onödigt? Den otrevliga diskussionen bestod av att han undrade varför jag körde runt i Värnamo när min bil är skriven i Olofström. Får inte jag vara i Värnamo om min bil är skriven i Olofström eller? Sen kollar han körkortet, säkert i fem minuter, frågar ut mig om jobb osv. Men stäng av det förbannade blåljuset tänker jag. Jag har ju inte gjort något! Men neeej, det är tufft att ha det på. Sen blåste jag i mackapären, allt var frid och fröjd och jag kunde köra hem. Men det där förbannade blåljuset kan de stoppa upp någonstans.