God morgon.

Det där kamomillte´t vet jag inte hur mycket det hjälpte egentligen. Visserligen blev jag trött, men ingen djupsömn här inte. Nej, nej, det där var önsketänkande. Att jag har en liten katt (ganska stor nu faktiskt) gör inte heller alltid nattsömnen bättre. Klockan fem i morse var det dags att busa. I hela huset, överallt. Välta hela kattlådan (himla fräscht), springa slalom vid alla mina steg när jag ska plocka upp bajslådan.

Nåja, det är väl så det är att vara mamma, antar jag. Nu är det kaffe som gäller, sen dusch, sen handla godis till mitt lilla håriga elände (katten alltså) och sedan får vi se vad dagen utvisar.

Tjingeling!