Jag tror att jag snart går och sätter mig i ett hörn och lipar. Inte för att det skulle hjälpa. Jag inbillar mig att jag kanske mår bättre sen. En naiv tanke men jag orkar verkligen inte mer. Ah, detta krångliga liv. Varför kan bara inte allt gå på räls en enda dag? Varför måste alltid någonting krångla varje dag. Om det inte är människor som sårar mig så är det fysiska ting. Allvarligt, jag orkar inte mer.