Packdag idag.
Gaah. Måste packa. Jag kommer hädan över bo i en resväska i två månader framåt. Hur planerar man vilka kläder man ska ha, en hel vecka framåt liksom? Nej, just det. Näst intill omöjligt. Det är sååå tråkigt att packa, och det är det enda jag ska sysselsätta denna dag med. Efter att jag packat här, så ska jag upp till Hamra och packa det sista där. Aaah, så himla boooring. Längtar tills det äntligen är över.
Filmen SALT.
God förmiddag.
Jag har varit vaken ett tag, pratat i telefon och käkat lite frukost för en gångs skull. Fem i morse började mitt lilla åbäke att vakna och skulle leka, ha mat, han skulle bajsa, han ville ut, så då gick lite tid åt att försöka lugna honom så han inte skulle väcka hela huset. Hade jag haft mitt drömhus och bott där själv med Prosit, då hade jag inte brytt mig. Men när det finns andra som försöker sova blir det aningen störigt.
Jag hamnade på bio igår. Såg SALT. Den var faktiskt himla bra måste jag säga, även att Angelina Jolie var med. Det enda jag störde mig på under hela filmen var ju såklart hennes läppar, annars var den kanon. Lite överdriven kanske.
Jag hamnade på bio igår. Såg SALT. Den var faktiskt himla bra måste jag säga, även att Angelina Jolie var med. Det enda jag störde mig på under hela filmen var ju såklart hennes läppar, annars var den kanon. Lite överdriven kanske.
Lillasyster blev mörk. Najs.
Lillasyster blev mörk. Najs.
Ambivalensen.
Så, nu ska sminket på, så man kan visa sig ute bland folk igen. Maxi därefter och sedan hem och vika tvätt. Funny. Nåja, jag funderar på kräftkalas ikväll. Är ju bjuden. Hm.. Ambivalensen tar över som vanligt, men lite till funderar-tid och jag kommer att bestämma mig.
Tjintjong.
Tjintjong.
Aningen tröttsamt faktiskt.
God morgon.
Det där kamomillte´t vet jag inte hur mycket det hjälpte egentligen. Visserligen blev jag trött, men ingen djupsömn här inte. Nej, nej, det där var önsketänkande. Att jag har en liten katt (ganska stor nu faktiskt) gör inte heller alltid nattsömnen bättre. Klockan fem i morse var det dags att busa. I hela huset, överallt. Välta hela kattlådan (himla fräscht), springa slalom vid alla mina steg när jag ska plocka upp bajslådan.
Nåja, det är väl så det är att vara mamma, antar jag. Nu är det kaffe som gäller, sen dusch, sen handla godis till mitt lilla håriga elände (katten alltså) och sedan får vi se vad dagen utvisar.
Tjingeling!
Det där kamomillte´t vet jag inte hur mycket det hjälpte egentligen. Visserligen blev jag trött, men ingen djupsömn här inte. Nej, nej, det där var önsketänkande. Att jag har en liten katt (ganska stor nu faktiskt) gör inte heller alltid nattsömnen bättre. Klockan fem i morse var det dags att busa. I hela huset, överallt. Välta hela kattlådan (himla fräscht), springa slalom vid alla mina steg när jag ska plocka upp bajslådan.
Nåja, det är väl så det är att vara mamma, antar jag. Nu är det kaffe som gäller, sen dusch, sen handla godis till mitt lilla håriga elände (katten alltså) och sedan får vi se vad dagen utvisar.
Tjingeling!
Urfreak.
Nu sitter jag och myser i soffan, med lite te. Jag har tydligen blivit en dricka-kvällste-girl under den senaste tiden. Det är så gott och varmt och mysigt. Ikväll smakar te´t kamomill. Jag tänkte prova och se om det stämmer som de säger, att man blir trött av det. Visserligen är jag redan trött, så jag vet inte riktigt hur tillförlitligt resultatet blir. Å andra sidan kanske man istället får sova hela natten. Jag läste lite artiklar i 'sömnskolan'. Jag kom fram till att jag sover som en 75åring. Ingen djupsömn och vaknar ofta. Jag vaknar ett antal gånger varje natt. Tittar på klockan men somnar som tur väl om igen, ganska fort. Ur-freak kanske jag är. Ni fattar? Ur - klocka - tid. Jag tittar på tiden hela tiden. Jag är så fruktansvärt långsökt och rolig.
Ur-freaket säger skål.
Lite skryt.
Kände bara för att skryta lite. Jag är så nöjd.
Lite småfel här och var.
Neeej, the car gick inte igenom. Men om man ska tänka positivt så blev det inte akut körförbud åtminstone. En månad har jag på mig att fixa den. Eller jag, nej. Jag kommer köra in till en verkstad med besiktningspappret i högsta hugg och säga: 'Fixa'. Det är bra det. Och besiktningssnubben sa att det inte skulle bli så dyrt, och jag litar ju till fullo på honom. Jag hade ju nämligen fält kommentaren 'Du vågar inte säga att detta kommer att blir dyrt' -precis före.
Nåja, efter att ha köpt nya leggings och tagit mig ett fotbad, så är jag som en ny människa. Lite kaffe på detta och livet kommer att kännas lite enklare.
Prosit visar hur glad han är när jag tvättar fötterna.
Tjing!
Pros!t skolas in.
Nu är jag hos mamma. Håller på att skola in lille Prosit med de andra katterna. Det går bättre och bättre, men i början var det himla väsande, katterna emellan. Undrar lite vad de sa, och hur många svordomar de kan.
Bilen ska besiktigas idag. Jag är osäker på om den går igenom. Tycker att avgassystemet låter lite mycket, men vad vet jag? Om jag målar naglarna i fin färg och sätter på mig kortkort kanske bilen blir godkänd? Nej, idag blir det långbyxor. Kallt är det här kan jag lova.
Nu mår jag relativt bra igen, fit for fight liksom. Mitt nya favorituttryck. Nu ska jag göra mig i ordning för att sedan köra och köpa på mig en massa leggings tänkte jag. Lillasyster skall väckas med buller och bång så att hon kan följa med mig.
Ciao.
Imorgon flyttar jag.
Åh, imorgon flyttar jag. Äntligen. Det ska bli så skönt. Få allt överstökat liksom. Det kan ju kännas jobbigt också att lämna ett förhållande, men det gör jag inte nu. Det blir mer som en lättnad. Det är ju detta jag vill. Det som har varit jobbigt är alla andras åsikter, hur folk dömer och tycker hela tiden. Oftast bryr jag mig inte om andras åsikter, men man är ganska känslig i just en sådan här situation. I alla fall jag. Man får skuldkänslor gentemot den man lämnar, samtidigt som det är det som är det rätta.
Men imorgon händer det. Då flyttar jag. Antagligen får jag inte med mig allt hem, men jag får låna att släp nästa helg istället och köra ner med allt. Men det viktigaste följer med imorgon. Imorgon liksom. Så himla skönt. Nu ska jag göra mig lite te, sedan blir det sängen för min del. Imorgon hinner jag packa det sista innan mamma och lillasyster kommer och hjälper mig. Najs, najs. Livet börjar ljusna igen. Härligt.
Men imorgon händer det. Då flyttar jag. Antagligen får jag inte med mig allt hem, men jag får låna att släp nästa helg istället och köra ner med allt. Men det viktigaste följer med imorgon. Imorgon liksom. Så himla skönt. Nu ska jag göra mig lite te, sedan blir det sängen för min del. Imorgon hinner jag packa det sista innan mamma och lillasyster kommer och hjälper mig. Najs, najs. Livet börjar ljusna igen. Härligt.
Mycket på gång, kan bli komplicerat.
Nu börjar det faktiskt hända lite.
Äntligen har jag börjat packa. Det känns skönt, men ändå jobbigt. Jag har även gjort adressändring och på torsdag går då flyttlasset. Flytta hem till mamma känns ju inte så himla bra ändå, även om både mina syskon och mamma är underbara. Men ni vet, flytta tillbaka hem liksom. Som tur är får jag ju bo hos Nina från och med måndag i två månader medan jag jobbar kvar här uppe i Småland. Jag vet inte riktigt vad jag skulle gjort utan henne.
Men nu är jag så trött, så jag funderar på att snart gå och lägga mig. Ska bara få in min lilla gosse, Pros!t först och dricka lite te. Gott, gott.
Men nu är jag så trött, så jag funderar på att snart gå och lägga mig. Ska bara få in min lilla gosse, Pros!t först och dricka lite te. Gott, gott.
Nu börjar det snart, det nya livet.
Nu har jag äntligen köpt en kattlucka till lille Prosit, så kan han bo hos mamma utan bekymmer. När familjen jobbar och är i skolan, så kan han alltid gå in i källaren för att söka skydd blåsiga dagar.
Om allt går som planerat går mitt flyttlass, från Hamra till Olofström, på torsdag. Så nu känns det som om jag börja leva lite nytt. Jag har en plan liksom.
Min mobil är avstängd för att jag försöker isolera mig från omvärlden. Det finns många dumma människor, som också lyckats knäcka mig (strongt jobbat, för det är inte många som lyckas med det), men snart är jag stark nog att sätta igång den igen. Snart är jag nog också redo att visa min nya blogg för andra också. Det kommer, det kommer. Här vill jag inte älta det som varit utan se in i framtiden (lite omöjligt, men en fantasi-framtid kan man alltid se in i).
Om allt går som planerat går mitt flyttlass, från Hamra till Olofström, på torsdag. Så nu känns det som om jag börja leva lite nytt. Jag har en plan liksom.
Min mobil är avstängd för att jag försöker isolera mig från omvärlden. Det finns många dumma människor, som också lyckats knäcka mig (strongt jobbat, för det är inte många som lyckas med det), men snart är jag stark nog att sätta igång den igen. Snart är jag nog också redo att visa min nya blogg för andra också. Det kommer, det kommer. Här vill jag inte älta det som varit utan se in i framtiden (lite omöjligt, men en fantasi-framtid kan man alltid se in i).
Hela lilla jag.
Då har vi fixat en header också. Jag är inte världens hajj på det där, men det får duga. Det är ju min lilla bubbla, och jag är Lillanna och både humör och humor har jag. Så, hela jag i ett litet format. Kanon ju.
Lillanna, det är jag, det.
Eftersom mitt liv nyss kraschat, vill jag börja om. Börja om med allt, inklusive bloggen. Jag har bloggat sedan 2006 och kommer inte ifrån det. Jag gillar att skriva av mig.
Lillanna är ju mitt namn. Alla vet liksom vem Lillanna är, och så ska det vara. Därför tänkte jag att det är ett bra namn på bloggen. Man tröttnar ju liksom inte på det, det är ju jag!
Egentligen börjar inte mitt nya liv förrän i november, när jag kan flytta ner till Blekinge igen, men små förändringar kan man ju börja med i alla fall.
Jobbet som jag har nu slutar sista oktober och då flyttar jag ifrån Småland. Just nu är mitt liv upp och ner. Det enda som är stabilt, roligt och meningen med att gå upp på morgonen är jobbet. Jag älskar mitt jobb på ett behandlingshem för psykiskt sjuka/instabila människor. Jag brinner för det. Jag söker jobb som en galning nere i Blekinge, men vi får väl se vad det blir av mig. Förhoppningsvis kommer jag kunna skriva av mig bättre i denna blogg än vad jag kunde i min förra.
Välkomna till min blogg och hoppas ni kommer trivas.
Lillanna är ju mitt namn. Alla vet liksom vem Lillanna är, och så ska det vara. Därför tänkte jag att det är ett bra namn på bloggen. Man tröttnar ju liksom inte på det, det är ju jag!
Egentligen börjar inte mitt nya liv förrän i november, när jag kan flytta ner till Blekinge igen, men små förändringar kan man ju börja med i alla fall.
Jobbet som jag har nu slutar sista oktober och då flyttar jag ifrån Småland. Just nu är mitt liv upp och ner. Det enda som är stabilt, roligt och meningen med att gå upp på morgonen är jobbet. Jag älskar mitt jobb på ett behandlingshem för psykiskt sjuka/instabila människor. Jag brinner för det. Jag söker jobb som en galning nere i Blekinge, men vi får väl se vad det blir av mig. Förhoppningsvis kommer jag kunna skriva av mig bättre i denna blogg än vad jag kunde i min förra.
Välkomna till min blogg och hoppas ni kommer trivas.
