Har blivit bara ett inlägg idag, nu två ...

Har blivit bara ett inlägg idag, nu två då. Det beror på att jag ställer upp för samhället och jobbar på en söndag. Nu sitter jag i Ninas soffa och halvsover. Läggedags snart känner jag. Börjar ju jobba tidigt imorgon. Kul inlägg va? Verkligen intressant och givande. Jag säger god natt nu, hörs imorgon. Natti.


Nina & jag.

God morgon.

Idag verkar ju bli en bra dag (inte dra förhastade slutsatser här inte). Jag sitter här med kaffet i högsta hugg och när det är urdrucket ska jag ta en dusch, sedan sminka mig och sedan ska mamma köra mig så jag kan hämta bilen av min vän. Sen bär det av till Småland för jobbelijobb. Alltså så skönt det är att allt löste sig. Efter jobbet får jag träffa min underbara kombo. Saknat henne så himla mycket. Och inte får jag se henne mycket denna vecka eftersom jag ska köra som en jojo mellan Olofström och Bredaryd denna vecka. Men efter denna vecka blir det (förhoppningsvis) som vanligt igen, om det går som planerat. Alltså, nästa vecka får jag träffa Nina varje dag/kväll. Längtar.


Hittade några bilder sen i påskas på mig och min älskade kombo. Vi som numera enligt Facebook har ett öppet förhållande tillsammans.


Främlingar på tåg.

Hela min tillvaro förgylldes när det löste sig så att jag kan komma till jobbet imorgon. Vilken otrolig lättnad. Nu har jag och mamma kollat på film (Främlingar på tåg) - gammal, men guuud så bra, druckit te och käkat godis. Bara så mysigt. Nu ska jag hålla mig vaken till "Pang i bygget" eftersom lillasyster skall hämtas klockan elva. Jag är redan dödstrött men en timme till lär jag ju kunna härda ut. Hoppas jag.

Lillasyster har världens konstigaste katt....

img125 (MMS)

Lillasyster har världens konstigaste katt. Jag skriver det som vanligt: nej, han är inte död.


Den lille svarte ligger och sover i mitt k...

img121 (MMS)

Den lille svarte ligger och sover i mitt knä. Den stora grå är ute på musjakt. -Okej, det var dålig humor om man inte tolkar det bokstavligen.


Tack, tack, tack finaste du.

Äntligen. Klockan 18.00 idag börjar min dag ljusna. Den finaste som finns lånar ut sin bil till mig. Allt blir liksom löst. Jag kommer kunna jobba mitt pass. Jag slipper oroa mig mer idag. Underbart. Nu ska jag bara få bilen fixad tills på onsdag, men det tänker jag inte grubbla över ikväll. Mamma ska köpa lösgodis och jag tänker göra mig en S-T-O-R kopp te. Ah, blir inget Karlshamn för mig ikväll. Det får bli en annan helg, men jag är inte ledsen för det. Allt har löst sig. Lyckliga jag.

Hade jag fått igång webbisen skulle ni fått se ett stooort smile!

Jag ger upp nu.

Jag tror att jag snart går och sätter mig i ett hörn och lipar. Inte för att det skulle hjälpa. Jag inbillar mig att jag kanske mår bättre sen. En naiv tanke men jag orkar verkligen inte mer. Ah, detta krångliga liv. Varför kan bara inte allt gå på räls en enda dag? Varför måste alltid någonting krångla varje dag. Om det inte är människor som sårar mig så är det fysiska ting. Allvarligt, jag orkar inte mer.

Andas.

En nära vän till mig gav mig det enkla rådet "andas" efter att nyss ha läst ett sms från mig. Jag försöker ta det åt mig, tänka på att bilen säkerligen blir fixad idag. Den måste bli det. Dels för att jag ska jobba imorgon och dels för att jag kanske ska till Karlshamn ikväll. Räknar 1-10, och andas emellanåt. Min sysselsättning för tillfället.

Gaah, va jag älskar mitt liv.

Jag bara älskar mitt liv. Det är så händelserikt och spännande. Varje dag, ny utmaning. Hur löser sig mitt liv? Allt löser ju sig, men den här eviga frågan hur existerar varje dag. Idag är det bilen. Den ska ju lagas idag (om min privata bilmekaniker kan höra av sig vill säga). Och, om vi har tur kan han fixa avgassystemet som alldeles nyss hoppade av. Det hänger helt löst. Ser ut som att hänga i en liten tråd. Det vill säga att det kommer vara omöjligt för mig att ta mig till Småland med den bilen. Hur kommer jag lösa detta? Spännande. Antingen är det så enkelt att vi hinner fixa den idag och allt löser sig. Men det är en naiv tanke. Mitt liv löser sig aldrig så enkelt. Så, hur ska detta gå?


I ett stökigt rum med båda fötterna på bordet
jag har tagit båten över havet hit igen
för jag har en längtan som aldrig vill gå över
jag tror jag måste stanna här tills jag återvänder hem
Hur ska det gå? Hur ska det gå?

-Melissa Horn.

Melodikrysset strax då.

Min och Anders timme börjar närma sig. Klockan tio, Melodikrysset. Vi är som ett gammalt gift par. Jag kan bli så arg på Anders när han valt några nästan omöjliga frågor, som han tror att jag ska kunna. Men sedan ger han mig en enkel fråga, och då förlåter jag honom. Som sagt, snart dags för min och Anders melodikryss-timme.

Ajaj ryggen.

Min rygg. Help. Gaah. Jag har sååå ont. Och jag har inte ens gjort mig förtjänt av det. Jag har inte burit något idag. Bara latat mig. Varför? Karma -förklara dig. En Citodon tagen, och nog hjälper den, men not enought. Eller inte på rätt sätt. Jag känner mig dåsig istället. Den ska ju inte sätta sig på balansen, men nog är jag lite snurrig. Kan vara vatten bakom örat med. Ja, jag brukar få det när jag är förkyld. Men nog känner jag mig lite på lyset. Billig fylla helt enkelt. Men ja, det är väl bara att härda ut och hoppas på att det går över snart.

Jag, jag, jag.

Fan. Jag vill så gärna ha mitt hus, mitt drömhus. Jag vågar inte ens kolla om det finns kvar. Jag kommer gå ner i en depression ifall det är sålt. Please, kan någon ge mig ett jobb? Det hade betytt så mycket. Jag hade sluppit bo i flyttlådor, jag hade fått ha mitt eget, kollat på vilken film/TVkanal jag själv velat, lyssnat på min egen musik,  jag hade kunnat ha så många tjejkvällar jag bara vill, jag hade bjudit ner alla från Småland, och vi hade gjort hela Blekinge OCH Skåne osäkert. Vi skulle haft personalfest från avdelningen och Mossle. Åååh, va underbart det vore. Ett jobb, ja tack.

Jag har ett jobb jag kan söka. Eller de söker inga men som timanställd. Ryds brunn. Men pallar jag det? Kommer jag fixa det jobbet? Det är rätt tufft där. Tror jag. Orkar jag se allt vad Ryds brunn innebär? Jag känner att jag måste fundera ett tag till på om jag fixar det jobbet. Söker jag ett jobb vill jag känna att jag vet vad jag ger mig in på. Jag vill ha ett jobb, men jag vill kunna göra det bra också. Inte bara för att ha ett jobb. Gaah, jag klättrar snart på väggarna.

Miiin Evve is in Sweden! Vi fikar och har ...

img120 (MMS)

Miiin Evve is in Sweden! Vi fikar och har det myyys.


Webcam i Windows, huh?

Nu ska jag byta om till anständiga kläder, sen drar jag till Evve. Ska blir sååå roligt att se henne. Det var ju hur längesen som helst ju. Varför ska hon jobba så långt borta? Men äntligen får jag krama om henne. För sedan åker hon igen, snyft. Men man får vara glad för det lilla.

Är det förresten någon som vet hur man startar webcam:en i windows 7? Det finns ju en, men jag fattar inte hur jag får igång den. When somebody tells me, it´s the day the pictures visas. (Det är bara att älska min svengelska)

Det sitter tre små söta tjejer och spelar ...

img119 (MMS)

Det sitter tre små söta tjejer och spelar alfapet här i köket. Jag är inte en av dem.


Tre på en gång.

God morgon.

Jo, men jag mår ganska bra nu. Relativt. Det känns som om jag är på bättringsvägen. Så jag ringer nog till jobbet idag och säger att jag kan jobba på söndag i alla fall.

Precis i detta ögonblick chattar jag med tre stycken samtidigt på msn. Det är alldeles för många. Jag måste tänka två gånger vad jag skrivit och till vem. Jag är duktig på att svara fel person. Koncentration i all ära.

Nu ska jag strax ta och göra mig redo för vad dagen har att erbjuda. Evelina ska jag träffa idag. Hon är ju hemma från Turkiet! Hon har varit där superlänge nu, och hon åker snart igen. Puuhuu. Men nu ska jag slänga i mig nåt att äta, sedan sminka mig och sedan ringa jobbet och säga att jag säkerligen kan jobba på söndag.

Tjing så länge.

Usch att hitta ett lik.

Nu är det strax läggdags för min del. Känns konstigt. Har sovit halva da´n och nu ska jag snart sova igen. Och trött är jag, så riktigt kry är jag nog inte, men förhoppningsvis på bättringsvägen.

Min kompis ringde för en stund sen och sa att de hittat ett lik i en sjö. Japp, ni läste rätt. Va mina kompisar får vara med om mycket. Och allt är inte särskilt roligt. Detta var ju fruktansvärt. Vännen är i chocktillstånd, men tror ni inte att journalisterna redan intervjuat henne? Äckliga journalistsvin. Att ni inte kan visa människor respekt när de är i chock.

Nåja, nu ska ja stänga ner datorn, och lugna ner mig själv. Har tagit mig en timme att skriva detta inlägg för att jag pratat med Sandra samtidigt, och datorns batteri dog nyss, så nu laddas den igen. Mycket omständigt.

Nattpuss!

Trött men pigg.

Jag: Jag mådde så illa innan, och bihålorna tog nästan kål på mig.
Mamma: Usch...
Jag: Men nu mår jag mycket bättre men är fortfarande supertrött.
Mamma: Det är ju bra.
Jag: Det är så svårt att förklara. Jag är så trött men nu är jag pigg.

Alltså det blev helt fel där. Jag är trött men mina plågor är mindre var det ju meningen att jag skullat säga.

Lillebror fattar snabbt.


Jag: Gillar du mig?
Lillebror: Hm.. Jag ska fundera...
Jag: Var det några frågor du ville att jag skulle svara på?
Lillebror: Jag gillar dig!

Jag skaaa duscha.

Nå. Tror ni jag har kommit in i duschen än? Näpp. Inte jag, inte. Men jag måste verkligen. Jag är nog den äckligaste människan som vistats i ett par kläder just nu. Men jag ska. Snaaart.

Det går i lite vågor mitt mående. Ena sekunden är jag ganska okej, andra helt utslagen. Om kroppen nu inte kan bestämma sig för om den ska vara magsjuk eller förkyld kan den väl i alla fall bestämma sig för ifall den ska fortsätta vara sjuk. Jag ska jobba på söndag, och behöver veta imorgon om jag kan det eller inte. Så, snälla kroppen, lyssna på din härskare: Bestäm Dig.

Nu: Duschen. Måste.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0