Byta beroende.
Nu är det strax dags att bege sig till jobbet. Först ska jag servera lite choklad på Facebook. Har börjat med ett nytt spel där eftersom det inte finns något annat att göra på den sidan. Jag måste nog byta ut mitt Facebook-beroende mot något annat beroende snart. Detta är inte hälsosamt längre. Några förslag?
Jag vill så GÄRNA!
God morgon, eller förmiddag om ni så vill.
Idag fick jag lite sovmorgon. Hann säga hejdå till barnen innan de gick till skolan och jag har släpat mig in i duschen och ur den igen, så nu är jag äntligen ren. Kände mig lite skabbig innan. Jag funderar och funderar. Det finns ännu ett hus jag vill ha. Så himla gärna. I ett fint område, inte så dyrt och precis lagom till mig och Prosit. De säger att om man verkligen, verkligen vill något så fixar man det, men hur? Den enda lösningen jag ser, är ett fast jobb, eller finns det någon annan lösning? Bluestep finns alltid, men det hade känts skönt att veta att jag har en fast inkomst. Det är liksom inte bara lånet man behöver betala när man har hus. Jag vet. Men jag vill så in i bomben mycket. Har ni något förslag? Träffa en rik man eller något kanske? Var finns han i så fall?
Friskare, starkare & gladare.
Snoret rinner, öronen rinner, jag är på bättringsvägen och ikväll är det Desperate Housewives (kunde rimmat om jag orkat anstränga mig). Kan det bli bättre? Just nu är livet ganska gott ändå. Mitt nya projekt jag snart skall inleda är jakten på en karl som vill byta däck på min bil. Just nu har jag ingen ork att jaga, så frivilliga kan lämna en kommentar så är det liksom en hjälp på vägen. Annars startas jakten till helgen.
Förövrigt har dagen varit helt okej. Småont i öronen och tinnitus, men inget som inte går att leva med. Jag räknar med att penicillinet gör verkan imorgon, tredje dagen, så att jag till helgen kan få vara lite piggare. Imorgon är det kvällspass, så jag får sova ut på morgonen.
Glöm nu inte den gyllene regeln: Jag är okontaktbar mellan 21.00 och 22.00. Desperate Housewives går före allt.
Ägg på himlen
Nina: Kolla vad fin månen är på himlen!
Jag: Var? Jag ser inte den.
...
Jag: TITTA! Ett ägg på himlen.
Allt är relativt. Beror helt på hur man ser saker och ting.
Lurade skiten ur mig.
En old friend ringde till mig idag. Jag hörde inte vem det var. Så här började konversationen:
Vän: Socialstyrelsen i Karlshamn!
Jag: Hej, du hade sökt mig.
Vän: Är det Anna?
Jag: Ja.
Vän: Var jobbar du nu?
Jag: På Mossle Rehab, Värnamo.
Vän: Bra, då stämmer det. Du har fått en anmälan på dig här.
Jag: Va, fan! Skojar du med mig eller?
Vän: JA! Det är ju XXXXX.
Snacka om att skrämma skiten ur mig. Hjärtat satt bokstavligen i hjärtgropen. En anmälan? På mig? I Karlshamn? Guud! Så mycket har ingen lyckats skrämma mig på länge! Jäkla slyngel. Så får man verkligen inte göra. Hade jag varit 70 hade jag nog kollapsat. Men, samtalet utvecklades och det var kul att höra ifrån en gammal vän!
Det blir inte många inlägg idag. Jag har...
Det blir inte många inlägg idag. Jag har mest varit tyst och legat och vilat. Med andra ord har jag inte lyckats spotta ut några roliga grodor idag. Tror jag. Men andra har. Bland annat sa en till exempel 'mattantsskydd' (kan tolkas hur man vill), en annan sa 'jag tog kort på min mus' (går också att tolka som man vill) . Så, även om jag är tyst och trött, omges jag av underbara grodor ändå!
Dubbelsidig öroninflammation.
Det gick bra att jobba ändå, två Panodil och smärtan lindrades. Underbart. Men trött är jag, det skall icke förnekas. Efter maten (bacon & ostsås & pasta, som min privata kock Nina tillagar) blir det soffläge för min del. Men tänk vad bra jag snart kommer vara, återställd och allt. Men nu fokuserar vi oss på: 5 dagar utan alkohol.
Penicillinkur, please!
Hörs sen, snäckor. Tjingeling!
Alvedon är underskattat.
Öroninflammation.
Småland igen.
Så, nu ska jag packa det sista. Kan man något annat än att älskar att ägna varje söndag åt att packa väskan en vecka framöver? Ja, det kan man. Nåja, snart färdigt. Desperate Housewives-reprisen ikväll då.
Catjing!
Bildbomb.
Plugg, nästan så att man saknar det. Men bara nästan. Saknar Emmy och våra kaffepauser.
Så fin liten godisskål.
Elin och Lillasyster badar (i somras alltså).
"Jag älskar snö!"
Förra vintern.
Det är faktiskt en bil där under.
Vakna på fel sida sängen.
Nu börjar det ordna upp sig. Jag har diskat upp, gjort te, kaffe och sitter och funderar på om jag kanske skulle äta något. Lillebror har ätit upp all pizza från igår. Så, vad ska jag nu äta? Nu när jag planerat att äta pizza. Gillar ju inte när någon stör i mina planer.
Men, varför är det så att när någon berättar hur jobbigt något är, reflekterar man över det, håller med, men det är först när man själv råkar ut för det jobbiga som man verkligen inser hur jobbigt det faktiskt är. Först då har man en susning om vad den andre snackar om.
Här sitter surpuppan (fortfarande nyvaken och omtumlad av den elaka hostans beteende) med sömnbrist. Men, med lite koffein så ska väl denna dag också ordna upp sig.
Filmkväll.
Frieri.
Gissa vem som hann först? Utan att ens sett denna.
Jo, min kära syster. Idag när hon låg på knä och försökte få på sig ett par skor, i affären, tittar hon upp på mig och säger exakt följande fras:
Vill du gifta dig med mig?
Samtidigt som hon blinkar med ögonen.
Jag skrattade mig ur situationen, men funderar hela tiden på vad Facebook egentligen menade. Jag menar, vilket sammanträffande. Men gifta sig med sin syster? Nja, där går till och med min gräns. Jag får nog dra kortet och hoppas på att jag får tur ändå.
Tack alla andra som friat, jag känner mig rörd!
Mina nya skor.
Varma och fodrade, alla tre. Så underbart. Bara att älska skopunkten!
Så himla slut i kroppen.
Tjing!
Stackars Prosit.
Någon som har en bra tidsperiod på hur länge en katt skall behöva vara inne och läka ihop en fraktur? Är det olika från katt till katt eller finns det någon bra gräns att utgå ifrån?
Jag känner mig som en elak mamma, som inte låter gossen gå ut.
Värst på natten.
Frågade ni hur jag mår? Jaha, jo tack bättre. Eller, inte på morgonen och natten. Varför är det alltid värst då? Kvällen kan också vara rätt jobbig. Men framåt dagen brukar det lätta upp, bokstavligen, i min snok. Idag hostar vi istället, bihålorna känns nästan ingenting. Det är i princip halsen och nacken som ska bråka lite. Så det blir nog Kristianstad för mig och lillasyster idag. Båda behöver liksom höst-/vinterskor. Lovar att lägga ut bilder (om ni vill se) sen om vi hittar några.
Tjing!
Kass film.
Natti!