Nu har tröttheten slagit till igen. Klockan fem i morse gick jag upp och la mig i soffan. Någon snarkade och slutade inte. Och det var inte sork. Inga namn nämnda.

Just nu sitter jag och funderar på vad jag ska fylla min dag med. En mysdag med Prosit kanske? Beställa ny tvättid? Hänga in kläder i garderoben? -Egentligen hade jag kunnat göra allt det där idag. Så får det nog bli.

Någon som vill flytta närmre mig och få ut mig på diverse promenader och annat?

Stackars min sambo. Vilka problem. Två byggprogram på TV samtidigt, och inte nog med det. Även hockey sänds OCH Simpsons. Snacka om att han har beslutsångest. Jag lägger mig inte i någonting, klockan nio är TV-apparaten min. Desperate Housewives, gott folk. Som jag längtat. Ett äkta vårtecken. Nu när Desperate börjar, ja då är våren på väg. Underbart.

Dagen har varit fantastisk. Jag är mycket piggare men mötte dagen i lugnt tempo. Badade, gjorde mig i ordning, mös i soffan, lunchade med mamma, handlade, drack kaffe med mina kära syskon, klappade min Prosit, körde hem, samtalade med min far, sambo gjorde spagetti och köttfärssås och jag höll sällskap. SKÖNT.

Men nu är det hög tid för mig att lyfta på baken och göra färdigt chokladpudding till Desperate Housewives. Ett måste liksom. Glöm inte skriva några fina ord till Levi (Klicka HÄR) som fått komma hem från sjukhuset idag.

Tjingeling!

Idag får lille Levi komma hem igen. Operationen gick bra och snart är han helt frisk igen. Kika gärna in på Levis mammas blogg HÄR och skicka en fin kommentar. Det behöver han. Snart är han helt frisk igen. Sååå skönt.

Jag är på bättringsvägen, I think. Äntligen. Täppt är jag fortfarande men energin smyger sig sakta tillbaka. Så skönt. Och fantastiskt väder där ute. Jag ska ner på "stan" sen. Lurade! Byn kallas det här. Jag ock sork måste hämta ut våran medicin. Fick nytt recept igår. Ganska bra då sista tabletten blev tagen idag.

Nu på förmiddagen är det bara mys som gällt. Ätit frulle i lugn och ro, badat och slöglott på TV. Mycket fint det. Vi fortsätter dagen i lugn hastighet. Lite utjämnande kräm i ansiktet senare så att byn inte skräms av mitt kritvita ansikte och kanske luncha med mamma. Om jag orkar. Vi tar en sak i taget idag. Himla fint det. Hörs sen!

Usch! Idag kommer jag inte ens upp ur soffan. Hur jag tog mig till soffan är ett annat mysterium. Jag vet att jag sov i sängen inatt i alla fall. Jag förstår inte detta. Jag blir aldrig så här sjuk. Och jag menar verkligen ALDRIG. Förutom när jag har magsjukan. Men detta är en förkylningen, och ingen dålig sådan heller. Den släpper inte. Huvudvärk, nästäppa, snor, slut i kroppen. Förmodligen ingen feber, det får jag aldrig ändå. Men usch för detta. Var är energin? Eller, dum fråga. Sork har den. Sork verkar inte ett dugg sjuk, detta lilla näbbdjur sprattlar som bara den, och det är en fantastisk känsla. Förhoppningsvis mår sork bra. Det är ju det man oroar sig mest för, men så länge knodden håller igång är jag lugn.

Senare idag tänkte jag slänga ut lite mer om min graviditet, hur jag mår, vad jag tänker på osv. Och inte om min förkylning. Kan vara bra med omväxling ibland. Så kika in senare ifall ni känner för det!

Tjing!

Så, soffläge. Dags för den söndagliga traditionen, nämligen Wallander -fast denna söndag utan Wallander. TV4 sviker oss. Men vi har rustat upp med chokladpudding, grädde och läsk, som alltid på söndagar. Det är så mysigt. Söndagar är egentligen himla tråkiga dagar, men om man gör en lite mystradition så är det så himla mycket lättare att se fram emot söndagar.

Jag snörvlar, dock inte så sjuk att chokladpudding skulle missas. Dessutom har vi idag även gjort vaniljpudding som vi fick av Nina med familj. Det låter så himla gott, så nu måste jag avsluta här och hugga in.

Choklad- och vaniljpudding, grädde, läsk och en underbar sambo, kan det bli en bättre söndag?

Så, en popcornskål i mitt knä, läsk bredvid och film på TV. Nu stannar jag i soffan omgiven av snorpapper och nässpray. Men, jag ska nu testa pepparmynt-te för att se ifall det lättar. Otrovin, har jag nu tagit reda på, är inte särskilt bra att ta under graviditeten. Hur de nu tänker att man istället ska överleva är en annan fråga. Men jag kämpar på.

Eftersom hela mitt liv kretsar runt min förkylning (jag vet, denna gång är jag nästan lika gnällig som en karl) försökte jag hitta en synonym till ordet "snor". Jag tycker ordet är aningen äckligt men nu blev jag velig. Vad är värst egentligen?

Morgon!
Jag skriver inte "god" eftersom då skulle jag ha ljugit. Dock är ju begreppet relativt. Men förkylningen har helt tagit över min kropp och det är inte alls kul. Men, ska försöka gilla läget istället för att klaga.

Kanske, när jag ändå inte orkar göra speciellt många fysiska ansträngningar, kunde jag skrivit klart mitt CV. Någon som vill hjälpa?

Vi hörs under dagen. Tjingeling!

Sådär ja. Eftersom whiskey inte tillåts drickas i gravidt tillstånd så har det därmed medfört att förkylningen fortfarande samlar alla sina bakterie-kompisar i min kropp. Ögon och bihålor verkar vara det populäraste området. Så med andra ord är denna helg, som jag så mycket sätt framemot, helt inställd. Jag har fått köra hem till Blekinge och kurera mig. Jag hann åtminstone hälsa på jobbet och Nina, kanske till och med hunnit dela med mig en dos av bacillerna. Vem vet? Men jag missar inflyttningskalas ikväll och Alle & Mackan imorgon. Förfärligt. Varför just denna helg?

Det är ingen idé att filosofera i varför detta skall komma nu, eller vad karma har emot mig. Det är helt enkelt till att bara gilla läget. Nu kryper jag ner i soffan och stannar där. Resten av kvällen.

Tjing.

Gaaah. Vill inte, vill inte, vill inte. Jag har rykt på dunderförkylningen Arne. Nej, nej, nej. Inte nu. Om det nu är så att bebisar i magen oftast inte blir allergiska mot det mamman äter, så kommer i alla fall min bebis att vara antiallergisk mot menthol. Mitt nässpray används flitigt. Jag vill inte, men har inget annat val om jag vill ha en uns gnutta syre.

I alla fall. Jag ger det några timmar till, sedan får jag se hur dagen artar sig. Vill ju inte köra hem denna helg när jag är i Småland, men i värsta fall blir det så. Ingen som vill umgås med mig om jag snorar hela tiden. Det är ju bara så äckligt. Nåja, jag hör av er, till er mina vänner som drabbas, senare under förmiddagen. Vill inte väcka er nu, och hoppas innerligt att någon form av mirakel inträffar så att jag kan få träffa alla...

Uppe med tuppen!

Idag ska jag åka till Småland. Packning, frulle, kaffe... Nej, vänta, rätt ordning ska det vara. Frulle & kaffe, påklädning, packning, sminkning, hårfixande och sedan bilkörning. Det är det som gäller idag. Ska hälsa på på jobbet och sedan Nina. Men det vet ni ju redan. Ni följer ju min blogg, eller?

Vi får höras lite senare. Nu ska jag hinna med lite dittan och dattan.

Tjingeling så länge!

Nu sitter gubben och kollar på hockey. Jag ska strax beslagta kanalbytaren, fjärrisen, ja vad jag än säger blir det fel, men ni fattar vilken dosa jag menar och byta till kanal 3. Lyxfällan. Av någon outgrundlig anledning känner jag mig ibland lite träffad. Om inte annat så kan man kanske lära sig ett och annat.

Imorgon är det äntligen Småland som gäller. Jag ska besöka jobbet och sedan till underbara Nina. Som jag saknat. Men nu, lite TV-tittande och sedan läggdags. Jag är helt slut efter denna natt. Upp tidigt imorgon och packa också. För det gör jag bara inte ikväll. Så: Småland, vi ses imorgon!


Tjing!

Här är en bättre bild på färgen i köket. Cappuccino heter den. Möjligen lite för mörk. Vi får se när vi satt upp ljusa gardiner och lite sånt. Annars blir det en ljusare nyans sen.