Om min fantastiska graviditet. Vecka 26.

Många undrar om min graviditet, så därför tänkte jag dela med mig lite.

Min graviditet är nog den snällaste som existerat. Verkar det som. Jag hör kvinnor som mår illa under hela graviditeten, har ont överallt, aldrig får någon sömn etc. Det enda som har besvärat mig hittills är ryggen. Men ändå inte alls som jag föreställt mig. Absolut inte hela tiden och jag har mindre ont nu, än förut. Hur det går ihop är en annan fråga. Ni minns när jag skrev om min söndriga kota? Den är ju förmodligen fortfarande sönder och den enda anledningen till att jag inte har lika mycket besvär nu, torde vara att jag belastar kroppen på ett annat sätt. Det är det enda jag kan komma på.

I början av graviditeten mådde jag väldigt illa och var "sjuk" ofta, men tack och lov är det över. Nu har jag till och från problem med andningen. Jag misstänker att den lilla krabaten ligger och knuffar på lungorna vilket gör att det känns som om jag inte får tillräckligt med luft. Vissa nätter får jag sova mer än andra, men ändå mår jag väldigt bra av min graviditet.

Humöret svänger en aning (det har det i och för sig alltid gjort) men jag misstänker att min omgivning reagerat över den. Jag märker hur många tassar runt mig ibland, vilket jag absolut inte förstår då jag själv tycker att jag är hur snäll som helst. Men det är nog en tolkningsfråga.

Täppt i näsan tillhör också graviditeten, har jag läst mig till. Brosk och vävnader har lätt att bli mjuka under graviditeten som då på något vis medför till nästäppa. Ganska irriterande, men helt överkomligt.

Så, en sammanfattning av mina graviditetsbesvär blir följande:
  • Kronisk nästäppa.
  • Kronisk trötthet.
  • Tillfälliga ryggont-attacker.
  • Ibland för lite sömn.
  • Humörsvängningar.
Listan med besvär är varken lång eller outhärdlig. Jag njuter av min graviditet varje och hoppas att kommande dag blir lika bra som den förra. Jag känner mig lycklig och är så tacksam för att slippa så mycket problem som många andra måste genomgå. Tack för att jag har amatörbekymmer så att jag kan njuta. Jag vet att det inte är säkert att detta håller i sig de sista tre måanderna, men jag är tacksam för den tid jag får må bra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0